Stort bekymmer som blev helt patetiskt

Igår var det en helt underbar dag om man ser vädermässigt. Solen sken från en klarblå himmel och det var sommarvärme ute. Jag vaknar väldigt tidigt eftersom jag väcks av Müsli vid 6-tiden och tar en väldigt lång lugn frukost. Stökar runt lite, syr in trådar och tvättar vantar och sen ska jag ge mig på att härva om garnet jag tvättat. Det gick inget bra alls, jag lyckades trassla till allt så in i bomben att garnet bara gick av hela tiden. Mitt humör blir sämre och sämre och när jag nästan 3 timmar senare står där och inte fått ut mer än ca 15 m utan avbrott ur två härvor, ja då är det inte kul. Jag känner när jag går lunchpromenaden att jag surar och gnäller över hundarna, gå klokt, dra inte, gå på rätt sida osv osv. Helt plötsligt kommer jag på mig själv och skäms lite, här går jag med de mest efterlängtade hundar, som jag älskar över allt annat och solen skiner och jag är ledig, så surar jag över nått så larvigt som några spunna härvor garn, nu får jag väl ge mig.
Men det släpper liksom inte ändå, när jag kommer hem känner jag mig totalt urlakad och orkeslös och då helt plötsligt slår det mig, jag har nästan fått värmeslag. Det är ju hur varmt som helst och jag går i ullkläder, av med allt och öppna alla fönster och tänk helt plötsligt känner jag mig bättre. Slöläser lite bloggar mellan pysslet och ser att Sussilull har haft en betydligt jobbigare dag än jag och då känner jag mig urfånig som gått här och svidit.
När Stempen kommer hem försöker jag förklara hur dagen varit och då får jag veta att han visste en som haft en bra mycket värre dag än jag, en jobbarkompis hade lånat sin tjejs bil och skulle tanka, det var bara det att han tankade bensin i en dieselbil så det blev bärgning.
På kvällen får jag ett samtal av dotter, ett av mina barnbarn har verkligen haft några tuffa dagar och så även föräldrarna då. I torsdags var det ambulans ut med blåljus och läkarbesök med massor av provtagningar. Allt gick bra ska kanske sägas och igår var han sitt vanliga jag igen. Men då får han en pinne i ansiktet nära ögat och river sig ordentligt, sen åker de hiss och hans arm åker med hissdörren och fastnar mellan dörr och hisschakt. Där sitter han fast och det tar ett tag innan de får hjälp av en kille som kommer förbi och helt enkelt drar loss honom. Att de inte svimmade då, både mor o son är nog bara tur, men även det gick bra till slut, inga benbrott men ett väldigt otäckt minne. Väl hemma lyckas han sen ställa sig för långt ut på stolen och ramlar med den över huvudet, ja även den här gången gick det bra.
Sen var det en kille på 14 år som körde in i en stenmur här på ön igår och i natt avled han av sina skador, väldigt tragiskt.
Så vad var lite trassel med mina garnhärvor mot allt detta, små bekymmer ett ilandsproblem eller vad man nu ska kalla det. Ibland behöver man en tankeställare, världen går inte under av mina små bekymmer och förhoppningsvis är min dag i dag bra mycket bättre än igår.
Jag provar mig fram och går allt som det ska idag blir det ätbara tekakor och kroppkakor gjorda idag, misslyckas jag har vi en fantastisk kompost som blir matad.
Trevlig lördag