Jag stickar mest vantar

Det känns invant och tryggt. Jag provar olika mönster och garner, klart man får sina favoriter. Dessa är återbär från vantboken och jag har stickat i Rauma finullgarn som jag köpte när jag var på symässan i våras. Det är ett drygt och skönt garn att sticka i.

Vi gnetar på här hemma med sjukhusbesök och allt annat som ska fixas. Vi har många besökare och alla får små uppgifter som underlättar vardagen för oss. Det kan vara att kolla musfällor, klippa gräs, montera nått eller köra grus. Vi har ju varit väldigt öppna med vad som händer oss och jag känner att vi har stort stöd runt oss. Vi har också förståelse för de som inte orkar eller vågar prata med oss, de finns ju också såklart. Men ett litet samtal, en klapp på axeln eller ett litet besök värmer oss så otroligt mycket. Tack alla ni som skickat en hälsning, jag blir så rörd och varm i hjärtat ska ni veta. 

Kram