Nu känns det bara tungt, Evelina måste ju skaffa pass till lilla Noa och Svenska Ambassade i London är tungrudda. Växeltelefonen är bara en röst som upprepar vad som står på hemsidan. Man måste åka in till London för att få babyn registrerad och sen tar det 4 veckor om man har tur innan man kan ansöka om pass och då tar det ytterligare 7 - 10 dagar innan det är klart. Så nu blir det ingen jul hemma för dem. VEM vågar åka in ensam till London med tåg och sedan ta tunnelbanorna till Ambassaden med en nyfödd och så är det bara vissa tider som det är öppet också. VARFÖR kan man inte få skicka in pappren och kopior som är vidimerade?? Vilken förbenad tungrudd byråkrati... ja jag blir arg, ledsen och trött.
Uppe på detta har jag haft så förbenat ont i min fot idag. Kan ju vara att det börjar bli kyligare som påverkar, men jag blir trött, ledsen och gnällig. Ja, jag vet det är inte långt kvar att vänta och det gör väl att det blir extra jobbigt. Först 3 månader innan läkaren bedömmer och så i bästa fall 3 månader innan operation. Men tänk själv 6 månader av väntan och väntan och värk.
Nu ska jag sluta svida.
Pratade med Emmy och hon berättar att jag får så mycket beröm för min stickade kofta till Charlie. Det är flera som vill ha en och även annat hemstickat. Det gör mig så glad och stolt. Eftersom jag alltid stickat har jag svårt att förstå det där med värde av hemstickat. Men visst är det kul att sådant blir uppskattat igen.
Nu måste vi bära ved och promenera hund. Det är kallt som bara den så det blir till att öka takten.
Trevlig kväll
13 kommentarer:
Usch, usch ja man får gnälla, hur ska det annars komma ut? Gud vilken byråkrati för pass!
Vet du Rosenvante, det var mitt store ønske om litt tid som gjorde jeg permiterte meg et år. Økonomien går ned , men gurimalla så herlig det er. (selv om man grubler litt mer)
Forstår godt at du er forbanna pga av passet, synes alt slikt system er tungvint, det er vel en grunn. Håper dagen imorgen føles bedre. klem fra meg. :))
Gå försiktigt så det inte blir värre med foten.
Trist med tungrodd byråkrati och annat som inte är kul - men man måste få gnälla av sig ibland. Kram på dig!
Stackars dej som har så ont i foten. Gå inte för långa promenader nu. Typiskt med all denna byråkrati som finns överallt i världen. Hoppas det ordnar sej med pass för Noa.
Försök koppla av lite med en stickning nu.
Kramisar Birgitta
Det finns inte mycket som gör mej så förb.... som när någon säger till någon som mår dåligt-"Men tänk på dom som har det värre!" Varför i hela friden skulle det hjälpa??? Det finns väl minst lika många som har det bättre, eller hur? När min mamma gnäller, brukar jag svara att man kan inte jämföra smärta. Smärtan är inte mätbar för det är en känsla! Bara du vet ju hur ont du har i din fot oavsett vad andra tror, eller hur? Hoppas att du snart kan få hlälp! Detta med byråkrater. Tänk vad bra allt skulle fungera om 75% av världens byråkrater fick sparken!
Jag hoppas allt känns lite lättare när du vaknar i morgon! Kram
Jo, det kunde vara värre....men nog tusan kunde det vara bättre också!
Stackars Evelina! Jag gav mig inte iväg någonstans alls med min förstfödda förrän hon var tre månader och då var jag förfärligt rädd; till London låter som en mardröm med en nyfödd!
Jobbigt för dig att du har så ont! OCH måste vänta.
Känner igen det där med ambassaden. När vår äldsta son var nyfödd skulle han få pass. Jag måste väcka han och ta av mössan så dom såg hårfärgen! Men hårfärgen ändras ju hela tiden på så små, och förresten hade han inte mycket hår...
Blir det ingen resa att se fram emot till Aruba? Måste du opereras först? Håll ut, men det är lov att gnälla, annars blir det för tråkigt.
Oj så jobbigt. Trist med all denna byråkrati.
Jobbigt att ha ont. Kanske det känns bättre imorgon.
Det är klart att du måste få prata av dig! Vi lyssnar så gärna och vill dela dina bördor och suckar. Hoppas att du snart får hjälp med foten!
Ja, byråkrati är väl pest! Synd att din dotter med familj inte kan komma hem till jul. Hoppas att de kan komma så snart som möjligt sedan.
Sköt om dig! Kram, Maria
Vad tråkigt med den långsamma byråkratin... men du, det kanske löser sej så att de hinner få pass och kan resa hem!?
Ibland måste man bara få gnälla av sej, lite pys då och då är mycket bättre än att få punka...
Kram
Förstår så väl att du har det jobbigt just nu. Inget vidare att ha ont och gå och vänta på operation. Ibland känns det bättre att få skriva av sig och vi är många som gärna lyssnar och lämnar en kommentar som en liten tröst. Det är så jag själv fungerar och jag uppskattar verkligen att få kommentarer som värmer mig.
Så tråkigt att det ska ta så läng tid att få Noa registrerad i passet. Hoppas det går litet snabbare och att de kan komma hem till jul.
Hoppas det känns litet bättre idag. Kram
Du har all rätt att tycka du har det värst! Att lilla Noah inte får nåt pass klart till jul kan väl få ett mormorshjärta att gråta om något! Så tråkigt! Och sen en ond fot ovanpå eländet! Stora varma kramar till dig!
Skicka en kommentar