Då var det dags igen då

Jaha, då var det dags igen. Nu kommer storm och vi blir avstängda från fastlandet igen eftersom de ställer in båten i morgon. När jag hörde det på radion på eftermiddagen trodde jag inte mina öron, vadå det är ju klarblå himmel och alldeles vindstilla ute. Hm, tog inte lång stund innan det kom regnblandat snö. Nu regnar det och det har börjat blåsa lite och det är isbana på vissa ställen på vägen. I garaget ligger gubben o slänger på vinterdäcken, lika bra att vara beredd. Vilken tur det inte var igår när jag skulle åka hem med båten.

Känns lite sorgligt att lämna Evelina ensam med lille Noa. Ja, hon är ju inte ensam men på dagarna är hon ju det och det kan vara lite tufft i början. Saknar dem redan, det här kommer att bli jobbigt men det visste jag redan innan så det är inget att svida vidare om. Hoppas vi ses till jul och får rå om dem några dagar då.

Tur hade jag ju eftersom jag fick träffa solstrålen också.
Han är för go lilla Charlie. Tänk så stor han blev med en gång. Stapplar sig fram så gulligt och är så nyfiken och pigg på allt. Alltid redo att hjälpa till med allt. Ja, jag vet, jag är lyckligt lottad som har underbara ungar och fantastiska barnbarn. Fast det tycker väl alla mödrar eller hur?

Jag stickade en rätstickad liten halsduk till Noa när jag var där. Ibland har man ju huvudet under armen. Jag tog med KnitPro nålar och så fick jag med en tom påse kabel. Lång näsa när jag skulle sticka, som tur var hade jag andra nålar med också men stickor nr 4 så det blev stickat på dem i stället. Stickat i Drops Alpacka och så virkade jag en kant runt om och i insticks hålet också. Ännu är den nog lite väl stor men snart kan han ha den. Som tur är så är det inte så kallt i England ännu, men vi vet ju hur snabbt kylan kommer.

Nu måste vi hålla eld i kaminen och slänga på en kanna kaffe så vi inte går under i kylan, brrrr :)

Trevlig kväll