När vi åkte hem bestämde vi oss för att kolla uppe i vår sk skog efter kantareller. Sagt och gjort vi åkte glada i hågen upp och parkerade bilen. Då kommer det en bil till och vi konstaterar att det var hundar i den också. När vi står där och pratar med matte till hundarna far en 1-årig Labbhanne på 40 kg ur bilen som ett skott fram till oss och faktiskt hugger efter Ines. Gubben får upp henne och jag försöker kliva i mellan hunden och dem. Lilla jag och en stor grov labbhanne, gissa hur det skulle gått. Nu var säkert labben inte agressiv på nått sätt utan säkert mest lekfull, men riktigt läskigt blev det en stund. Det gick bra med Ines också, hoppas hon nu inte blir rädda för labbar i fortsättningen bara.
Hittade vi svamp? Ja, hela tre kantareller, men nu vet vi var vi ska leta i alla fall nästa gång och förhoppningsvis finns ingen stor labb ute och ränner där då. Nu ska jag har min underbara tv-kväll, trean gäller hela kvällen.
8 kommentarer:
Otäckt det du råkat ut för. Skönt att det gick bra med dig och Ines.
Vilken tur ni hade, sånt där blir jag galen på
Hu har råkat ut för liknande med vår gamla tax och hon förblev rädd för schäfrar.
Stackars liten Ines. Tycker folk ska ha bättre ordning på sina hundar. Vi har en underbar hund på vår gård och vilken pli det är på den. Jag var ute med madicken i koppel och hunden kommer hem med sin husse. Husse säger sitt och hunden lyder fast man ser hur det lyser av nyfikenhet i ögonen - vill ju bara nosa lite - men säger husse sitt så sitter jag väl då. Han lägger huvudet på sne och kikar på Madicken som skjuter rygg lite, men annars är lugn ( och morsk) Sedan öppnar Husse dörren in och säger kom och hunden går in. Helt okopplad, men full koll på läget hela tiden. Imponerande.
Jag tror labben såg en snygg tjej helt enkelt och tänkte att här var det bäst att ta för sig illa kvickt av godbiten. En klumpig charmör med andra ord. Finnes även på två ben.
Lilla Ines ser ganska kaxig ut och i hundarnas värld har storleken ingen betydelse, så jag tror inte du behöver vara orolig.
Skönt att det slutade bra. Ibland tittar jag på killen på TV som är så duktig med hundar och ger råd (minns inte vad programmet heter)
De flesta problemen verkar gå att lösa med rätt handlag. Jag tänker om hon blir rädd, så går rädslan säkert att övervinna.
Visst måste man hålla hunden kopplad, de finns
ju de som är hundrädda.
Jag märker att min hund har lite svårt med
mindre hundar, vet inte vilka signaler de ger.
Men man blir ju inte klok på dem, ibland så
vänder hon bort ansiktet om nån liten kommer
springandes. Tror nog att den större hunden
skulle vissa att den var herre på täppan.
Ha det.
Lilian
Vad skönt att det gick bra.
Vad är Inez för sort? När Viola var liten (3år) hade hon två kategorier på hundar, vanlig hund och ullhund Hon hade sagt att hon var ullhund.
hej fr. Koftan
Skicka en kommentar