torsdagen den 30:e juli 2009

14 grader och lätt dis

Ser ut att bli en fin dag idag. Ska umgås en del med min svärfar innan jag åker med tåget till Stockholm idag. Igår kvälls tillbringade jag kvällen med gubbens släktingar, alla är så trevliga och rara. Men det är inte alltid lätt för en gotländska att hänga med när de pratar på, även om de inte pratar utbrett jämska så är det ändå en del man inte förstår. Nått jag funderat över under de år vi varit tillsammans är: varför döpte jämten sina barn till så konstiga dubbelnamn? Det är ju ett elände att hålla ordning på alla.

6 kommentarer:

Susilull sa...

Ni verkar ha det skönt på er semester, och garnaffär har du också hittat!
Jag har jättesvårt för dubbelnamn, dom behöver inte vara konstiga. Har tre (för ett par års sen fyra) kollegor med dubbelnamn, alla med inslag av Marie eller Britt/Britta. Är ju tvungen att rabbla allihop innan jag säger rätt!!

Garnmoster sa...

Jag har också norrlänningar i släkten och har också reflekterat över alla dessa dubbelnamn. Men med tanke på avståndet mellan dem och oss som är sörlänning, så är det kanske inte så konstigt att det finns ganska stora kulturskillnader överhuvudtaget.

Mormors bod sa...

Behöver inte vara norrlänning för att ha dubbelnamn. Alla makens syskon av manligt kön (många)och några släktingar till har det, och alla är västgötar. Helt hopplöst!

Mia stickar sa...

Är norrlänning med dubbelnamn. På vår avdelning är vi 11 st och av dessa har så har sex st dubbelnamn och fem av dessa har en Marie-kombination. Sen heter en bara Marie!

Hanna sa...

Vilken trevlig blogg du har.
Tack för titten, jag kommer tillbaka.
Hanna

Astrid sa...

Vad roligt att ni haft så trevligt.
Ja, varför ska man ha dåligt samvete jämt?!? Så fort man inte städat eller strukit. Eller när man handlat garn. Kvinnligt eller? Kanske blir mna sån när man har många barn. Man tänker alltid på sina ungar i första hand.