torsdag 31 oktober 2013

Sista oktober


GRATTIS NOA PÅ 3 ÅRSDAGEN!
 Jag håller på att färga garn, igår blev det rött.
Idag blir det grönt med lite blått i sig. Letar efter en speciell färg så jag provar mig fram. Typiskt är väl att den stora plattan i spisen gick sönder igår och inte gör vi väl nått åt det nu när en ny spis är på väg in i huset om några veckor. Hoppas bara att de andra fungerande håller nån vecka till bara.

Stormen som härjade i måndagsnatt klarade vi väldigt bra, sämre var nog det för de som bor lite mera söderöver än jag. Det var många som blev strömlösa där tyvärr. Jag vaknade mitt i natten och hörde inte ett dugg av blåsten, men visst hade det stormat här alltid, grannens silvergran är nu bara halv. Men vi kunde ju ha haft det bra mycket värre.

Nu har jag fredag på en torsdag igen, jisses så skönt det är med de här korta veckorna. Det är ett av de bästa beslut jag gjort i mitt liv att jobba så lite som möjligt på mitt riktiga jobb. Jag kan förstå att det kan bli lite konflikt här, jag förstår att det finns de som bara längtar efter att få eller kunna jobba, men där det inte går. Men jag väljer alltså det här själv och jag njuter varje minut. Jag ska bara lära mig ta tillvara på tiden på rätt sätt och inte låsa fast mig i alla måsten, för det är ju min egen tid det här.

Den här helgen är det pintjockt med motorcyklar på ön, eller vad man nu kallar crosscyklarna som är med på Endurot. Det är ju den helgen som det ska vara vått i marken och alla som åker ser ut som skithögar när (om) de kommer i mål. Hoppas det går bra för alla som är med och att inga olyckor händer.
Nu ska jag kolla min ull så det håller rätt temperatur i kastrullen.
Trevlig helg

tisdag 29 oktober 2013

Typiskt

Exakt 5 minuter senare gick jag ut, klarblå himmel inte ett moln över vårar men lite mörka moln en bit härifrån men det borde ju vara det regn som nyss drog över här tänkte jag och gick. Vi hann iväg ca 650 m när det började stänka igen så då vände vi helt enkelt. Halvvägs hem öppnade sig himmelen över oss och det vräkte ner igen. Det blev dusch för två blöta hundar när vi kom in och nu kaffe som värmer mig. Kanske läge för en brasa nu så man får upp värmen igen.

Det regnar inte

Snarare öser det ner just nu. Typiskt nu när jag skulle gå på promenad. Det får helt enkelt vänta en stund

måndag 28 oktober 2013

Vi börjar isolera oss nu

Vi förbereder oss för stormen Simone. Båten är inställd till ön i natt, skönt för passagerarna och alla anhöriga som skulle vara oroliga. Stempen skulle åkt till Norge i kväll via Kastrup, men han ställde in den resan och gissa om jag är glad.
 
 I fredags var jag ju väldigt förtvivlad över mitt garn, så här såg det ut innan jag började. Det som irriterar mig mest är att det var så vackert men nu är det ett minne blott.
Jag lyckades göra kroppkakor, första gången på 30 år faktiskt i lördags.

 När man ändå håller på kan man ju lika bra köra på och göra nått mera och jag gjorde tekakor, ett gammalt recept jag fick av en kompis på 80-talet.
Tyvärr blev det en liten skada vid baket. Fick plåten mot underarmen så det gäller att få på nått blött fort och länge. En enda återfuktning körde jag och fick nästan inget brännmärke alls.
 Självklart har jag stickat ett par vantar till. Även de här är ur Vantboken.
 Stickade på nr 2,75 och det är gotlandsull som är spunnet i norr och Kampes jag stickat i.
 Även de här har jag tvättat 3 gånger i varmvatten och 2 gånger i kallt vatten.
Avslutning görs med kattborsten. Både in och utsida får sig en duvning där och resultatet blir mjukt och skönt.
Trevlig kväll

lördag 26 oktober 2013

Stort bekymmer som blev helt patetiskt

Igår var det en helt underbar dag om man ser vädermässigt. Solen sken från en klarblå himmel och det var sommarvärme ute. Jag vaknar väldigt tidigt eftersom jag väcks av Müsli vid 6-tiden och tar en väldigt lång lugn frukost. Stökar runt lite, syr in trådar och tvättar vantar och sen ska jag ge mig på att härva om garnet jag tvättat. Det gick inget bra alls, jag lyckades trassla till allt så in i bomben att garnet bara gick av hela tiden. Mitt humör blir sämre och sämre och när jag nästan 3 timmar senare står där och inte fått ut mer än ca 15 m utan avbrott ur två härvor, ja då är det inte kul. Jag känner när jag går lunchpromenaden att jag surar och gnäller över hundarna, gå klokt, dra inte, gå på rätt sida osv osv. Helt plötsligt kommer jag på mig själv och skäms lite, här går jag med de mest efterlängtade hundar, som jag älskar över allt annat och solen skiner och jag är ledig, så surar jag över nått så larvigt som några spunna härvor garn, nu får jag väl ge mig.
Men det släpper liksom inte ändå, när jag kommer hem känner jag mig totalt urlakad och orkeslös och då helt plötsligt slår det mig, jag har nästan fått värmeslag. Det är ju hur varmt som helst och jag går i ullkläder, av med allt och öppna alla fönster och tänk helt plötsligt känner jag mig bättre. Slöläser lite bloggar mellan pysslet och ser att Sussilull har haft en betydligt jobbigare dag än jag och då känner jag mig urfånig som gått här och svidit.
När Stempen kommer hem försöker jag förklara hur dagen varit och då får jag veta att han visste en som haft en bra mycket värre dag än jag, en jobbarkompis hade lånat sin tjejs bil och skulle tanka, det var bara det att han tankade bensin i en dieselbil så det blev bärgning.
På kvällen får jag ett samtal av dotter, ett av mina barnbarn har verkligen haft några tuffa dagar och så även föräldrarna då. I torsdags var det ambulans ut med blåljus och läkarbesök med massor av provtagningar. Allt gick bra ska kanske sägas och igår var han sitt vanliga jag igen. Men då får han en pinne i ansiktet nära ögat och river sig ordentligt, sen åker de hiss och hans arm åker med hissdörren och fastnar mellan dörr och hisschakt. Där sitter han fast och det tar ett tag innan de får hjälp av en kille som kommer förbi och helt enkelt drar loss honom. Att de inte svimmade då, både mor o son är nog bara tur, men även det gick bra till slut, inga benbrott men ett väldigt otäckt minne. Väl hemma lyckas han sen ställa sig för långt ut på stolen och ramlar med den över huvudet, ja även den här gången gick det bra.
Sen var det en kille på 14 år som körde in i en stenmur här på ön igår och i natt avled han av sina skador, väldigt tragiskt.
Så vad var lite trassel med mina garnhärvor mot allt detta, små bekymmer ett ilandsproblem eller vad man nu ska kalla det. Ibland behöver man en tankeställare, världen går inte under av mina små bekymmer och förhoppningsvis är min dag i dag bra mycket bättre än igår.
Jag provar mig fram och går allt som det ska idag blir det ätbara tekakor och kroppkakor gjorda idag, misslyckas jag har vi en fantastisk kompost som blir matad.
Trevlig lördag

tisdag 22 oktober 2013

Syjobb

Idag regnar det igen och är väldigt ruggigt ute. Jag har flyttat in fällen i köket och syr så gott jag kan. Det gäller att den ät tät innan jag kan börja tova vilket inte kommer att hända idag men det är bra att ha några färdigsydda innan det är tovningsdags. Den här ska bli stor, undrar om jag fixar det och om tvättmaskinen klarar det. Sen blir det några små dynor och nån som ska in i kattburarna, men dem är det inte så noga med. Där är ju huvudsaken att de kan hålla sig varma när de är ute.
Trevlig tisdag

måndag 21 oktober 2013

Tänk vad vi fick se på en vanlig promenad

Igår var det ju ett underbart höstväder. Vi tog en promenad till vår lokala handlare. Vägen dit är delvis helt underbar. Hundarna tycker det är mysigt att få nya vägar att undersöka.
 
Vi var och köpte 10 kg potatis, av den godaste sorten.
Vi promenerade förbi fågelsjön som för tillfället är helt öde.
Vi såg nog årets sista salmbär.
En blå svamp helt okänd för oss, nån som vet vad det är för sort?
Men det mest roliga är den här svampen. Vet att jag visat den för nått år sedan, men vad det var för nån sort hade jag ingen aning om. Nu vet jag att det är kragjordstjärnor, en rödlistad svamp och tydligen väldigt ovanlig. Tänk att den finns här i vår närhet och tydligen växer den där jämnt.

Jordstjärnorna tillhör gruppen buksvampar. I början av sin levnad liknar de en vanlig röksvamp, ett mörkbrunt klot som växer upp ur marken. När svampen sedan nått full mognad spricker den upp i ett antal flikar, varierande från mellan fem till tio beroende på art. Flikarna böjer sig ned och gör att svampen lyfts från marken, den står sedan som en liten månlandare på sina flikiga ben.
På "benen" finns själva fruktkroppen, svampens rökboll som kan vara skaftad eller oskaftad, beroende på vilken art av jordstjärna det är. I rökbollen finns svampens sporer vilka sprids i vinden, bort till andra platser som kan tilltala en jordstjärna.
Jordstjärnorna är oätliga och i Sverige finns flera rödlistade arter. De är normalt är riktigt svåra att hitta då de har en färg som gör att de smälter samman med de nedfallna höstlöven

Tänk vad man kan få uppleva på en helt vanlig promenad bara man tittar ner lite.
Trevlig kväll