Eller rättare sagt i faderns fotspår har jag åkt. Vi har varit på resande fot från onsdag till söndagkväll. Förra året hade vi bokat en resa till västkusten i oktober men så blev ju Stempen riktigt sjuk och vi fick ställa in allt. Inte trodde jag att vi skulle få göra den här resan så det var så kul att vi kunde göra den elva månader senare i stället. Jag har ju växt upp utan min pappa och en enda gång var jag och hälsade på honom, 1970. Så det var ju ett tag sedan jag var på den sidan om man så säger. I augusti 2007 fick jag ett rek som skulle hämtas på posten och jag hade ju mina misstankar om vad det var för nått och mycket riktigt, det var ett brev om kallelse till bouppteckning efter min pappa. Det kändes väldigt tungt då att jag inte ens fått veta att han var döende eller hade dött utan fick det på ett papper sådär bara. Nu åkte vi runt lite och tittade på de platser han hade bott på och det kändes väldigt bra att se att han bott fint och att det verkade gått bra för honom. Det blir som att plocka bort en tung sten som legat där och tryckt alla år bara. Så hade vi ju en trevlig resa också om man nu inte räknar allt regn som skulle vräka ner på lördagen.
Vi började att köra ner till Claudia i Nybro med en kartong som hon inte kunde få med efter sommaren och körde sen till Kosta för att sova en natt. Nästa dag blev det en snabb sväng på Ullared, vi hade ju hundarna med så vi fick gå i omgångar och då vill man ju inte kuta runt för länge där inne. Några saker köpte jag och så var jag in på panduro och köpte lite också. Sen styrde vi kosan mot Falkenberg, vi bodde på ett B&B mellan Ullared och Falkenberg så vi gjorde Falkenberg den eftermiddagen. Där träffade jag ett trevligt par som jag pratade bostadsområde med en stund. Jag tror nämligen jag hittade området min pappa bodde i när jag var där 1970, så en promenad blev det i omgivningen och så åkte vi ner till stranden och promenerade. När vi sen åt träffade vi en gullig tjej som var från Halmstad och jobbade i Falkenberg, så där fick vi lite tips om Halmstad. Det är faktiskt kul att träffa och prata med folk så där bara och då ska man veta att jag är väldigt blyg och försiktig av mig. Men här gick jag på och vågade fråga en massa, japp stolt över mig själv är jag allt. På fredagen åkte vi via Getinge ner mot Halmstad och så kollade vi in Tylösand också såklart. Ganska öde men det var några damer som trotsade de kalla vindarna och badade faktiskt. Så var det det där med att hitta in till hotellet, där var jag nära på att bryta ihop faktiskt. Det var nämligen vägarbete där vi skulle in och när man inte har karta utan bara GPS att åka efter kan det bli lite lätt jobbigt. Jag leddes in på gågator och om och om igen försökte GPS:en leda mig tillbaka till vägarbetsplatsen. Det var då Stempen sa att parkera bilen så går jag och frågar på hotellet. Jodå, där står jag utanför Norra porten och inför den ligger vårt hotell. Det blir lätt skrattretande efteråt när man ser att vi kört runt den där parkeringen många gånger och varit så nära. Så det var tur att det löste sig till slut. Men Halmstad var en trevlig stad, det lilla vi nu hann se eftersom det skulle till att regna så in i bomben.
Vi tog även en tur ner till Båstad och åt en räkmacka på Bakfickan medans det öste ner utanför, men när vi var klara blev det uppehåll så pass länge att vi kunde gå en sväng med hundarna. Båstad var också ett fint ställe det vi nu hann se där också. Ja en resa som jag körde drygt 100 mil på och det kändes i ärmar och rygg faktiskt, men så kul att vi kom iväg.
Så får det väl bli lite stickat också då, för några andra bilder blir det inte, de är privata om man nu inte vill se massa god mat förstås. :)
Vanten Liv.
Ingen blir väl förvånad om jag säger att den här vanten finns i Solveigs vanthäfte 2 också. :)
Den här är stickade i Alice ullgarn från Filtmakeriet och det vinröda är mitt egna färgade gotlandsgarn, så lite rester igen då.
Jag bara älskar alla vackra vantmönster och jag kämpar på så jag ska hinna med så många nya som jag bara kan.
Trevlig kväll

