Söndagsnöje

Kan man inte sticka kan man ju alltid nysta och förbereda inför att sticka, eller hur?

Lugn lördag

Trötthet gör att det få bli en lugn lördag också. Ute skiner solen från en klarblå himmel och visst det blåser men det gör det väl som oftast här ute på ön.
Det har väl funnits en liten tanke att vi kanske kunde åka på marknad i dag i Slite men det tror jag vi hoppar. Dels är det ganska många mil i bil och mycket folk att trängas med, samt är man inte riktigt pigg blir det extra jobbigt. Jag ser verkligen hur den här omgången cellgift tog hårt på kroppen, tröttheten är verkligen stor. Sen finns det små grejer jag noterar med oro också, det där att fastna i saker verkar komma tillbaka och de där långa frukostarna, att allt tar tid alltså. Det var ju så det började förra gången och jag hoppas verkligen att jag har fel nu. Det kan ju vara tröttheten som gör det bara. I går var i alla fall sista dagen för den här gången med cellgift och det är vi så glada för. Stempen har ju så svårt att svälja tabletter och det blir inte enklare om man så säger. I går sa jag till honom när han sa att han var så glad att det var över för den här gången att han skulle vara glad att han fick säga så, att han fick äta de där tabletterna för då betyder det att det ännu finns hopp i alla fall. Ja, så hade han ju inte tänkt och visst är det så, vi får glädjas även om det är en pina varje tablett.

Jag har varit så lat eller ska man säga så här kanske, varje vantpar som blivit klar har råkat bli klar i olämplig tid och hamnat i min stickapåse bara. Igår plockade jag upp 4 par och började fästa trådar. Varför i himmelens namn ska man sticka med så många färger i varje vante? Det blir ju hur många trådar som helst att fästa och inte hann jag klart i går inte. Nej ett par kvar idag och sen blir det badning och fluffning innan det blir bättre bilder här. Eftersom jag inte ska sticka nu på ett tag (några dagar) så vet jag inte riktigt vad jag ska pyssla med. Jag har nämligen en muskelinflammation som inte vill ge med sig efter sommarens målning och den blir liksom inte bättre när jag sitter och stickar. Kanske dags att ta tag i mitt garnrum och fortsätta med att lägga upp lagret i min mall. Det lär ju ta tid och när vi startade jag och Claudia var vi ju två och lyckades ändå bara med två hyllplan. :(.

Vet inte riktigt hur jag ska tolka det, jobbade vi sakta eller var det för mycket att lägga in? 

Nej, inte ska man sitta här en ledig dag och knappa bara, gör nåt kul vetja.

Trevlig lördag

Tankar bara

Tankar, ja det kan ju betyda mycket det. Man tankar bilen, man tankar energi för att orka och så är det tankar man bär på. Det är ganska roligt med ord som betyder många olika saker och det finns säkert ett fint ord för det också som jag inte kan komma på nu.
Mina tankar idag är de jag bär på och ofta ploppar upp i mitt huvud.
Hur ser min (vår) framtid ut, hur lång tid ska det här pågå, kommer det att finnas en lösning,
Jag (vi) hoppas ju på ett under och när jag lyssnade på Maria Strömme den 11/8 i Sommar & Vinter i P1 så hoppas jag ju att hon har rätt och att de är på rätt spår med nanopartiklar. Om jag förstod rätt ska de första patienterna få prova i höst och de hoppas ju på att de ska kunna bota all cancer i framtiden.

Det är härligt med sådana här forskare som verkligen går in för sitt forskande. Jag håller verkligen tummarna att de lyckas. 

Idag lyssnade jag på p1 morgon, de tog upp om cancersjukas anhöriga riskerar också sjukdom. Vet du att ca 25% av de anhöriga riskerar att bli sjuka på grund av att att just vara anhörig?  Det låter jobbigt men jag förstår att så är fallet. Det är jobbigt att vara anhörig och det har gjorts en studie på Karolinska om det också som just visar att så är fallet. Jag hoppas verkligen jag håller ihop orkar finnas där fullt ut när jag behöver det. 

I går hade vi lilla Sabell här under eftermiddagen. Vilken härlig liten tjej det är. Det blir ju ett annat tempo än vi är vana med och det händer ju nått hela tiden. Nu var hon väldigt enkel att ha så det var inget jobbigt alls. Stempen som äter cellgifter den här veckan var tvungen att vila lite och var väldigt besviken över att han inte orkade hänga med. Hon märkte nog inte ens att det var så eftersom hon lekte så snällt med lego och docka. 

Nu har vi tagit det lugnt på morgonen och regnet har slutat och nu tittar till och med solen fram igen. Då blir det en fin dag igen då, härligt. Vi får göra lugna saker idag eftersom det inte finns nån ork för nått stort. Kanske jag ska fästa lite trådar eller så leta lite gammal gardinspets som jag bör ha liggande nånstans. Hur som helst, det får bli en lugn dag så Stempen orkar med också.

Trevlig fredag

Inget nytt

Idag letade jag efter garn till att virka en liten liten  Gardinkappa. Får se om jag lyckas få till nån alls. Lite pyssel i trädgården och sen jobb på Hembygdsgården gör att det inte blir nått speciellt inlägg idag. i morgon ska jag vara mormor hela eftermiddagen så det är risk för stiltje på bloggen då också.
Trevlig kväll

Är ovädret på väg hit????

Sov inget vidare i natt. Vissa nätter är jobbiga bara, lika bra att inse att så är det och så kommer det att vara framöver. Ja, jag vet att åldern tar ut sin rätt och att man behöver mindre sömn men det är likväl jobbigt.
Idag var jag vid frissan och fick lite ny färg och klippning. Hajar ännu till när jag går förbi en spegel. Det är färgen som gör att jag hajar till och inte att håret är kortare. Det solblonda är nu borta och jag är lite mörkare. Sen ser man ju nästan lite fånig ut med nyklippt lugg också, i alla fall jag, men det brukar bara ta nån dag innan man har vant sig.
När jag åkte från frissan tänkt jag ringa hem och säga till om kaffekorg så vi kunde åka ner och bada. Vilken tur jag inte gjorde det, för precis straxt efter jag var hemma började det dugga. Nu var det inget långvarigt droppande så vi kom i alla fall ut på en promenad torrskodda. Ibland är naturen extra givmild, vi såg en räv, ett par hägrar som lekte och ett rådjur på 20 meters avstånd. Det är verkligen mäktigt och helt underbart att kunna stå och titta så där på en massa olika djur runt där vi bor. Vi är lyckligt lottade här naturmässigt.
Sen händer det otäcka saker här också såklart. I går sköt polisen en kille på 22 år inne i ett bostadsområde i Visby. Vad jag hört så är han livshotande skadad och jag vet inte riktigt vad som hände innan men han hade tydligen hotat polisen med kniv. Usch säger jag bara, sådant vill man ju inte vara med om och absolut inte i närhet av både dagis och skola.

Nu ska jag fika och jag hoppas verkligen att vi får lite regn i kväll eller i natt, det är välbehövligt.
Trevlig kväll

Vilken härlig måndag vi haft :)

Från att vaknat av klockan och känna att man inte vill gå upp så har faktiskt den här dagen bara blivit bättre och bättre. Jobbet flöt på bra och ett litet irritationsmoment var väl att Ines hundmat inte fanns att köpa men den skulle beställas. Hon får helt enkelt äta mera av Bellas mat när hennes tar slut innan vi får hem den nya. 

Efter lunchen åkte vi ner till stranden med hundarna och kaffekorg. Jodå, badkläderna var med och varsin bra bok också. Vi doppade oss allihopa bland hundratals maneter. Gillar inte att gå i vattnet när det kryllar av dem överallt. Jag vet att de inte är farliga eller så men det känns lite läskigt bara. Men vi hade det skönt där och stannade fram tills kl 17. Väl hemma blev det en snabb kvällsmat och sen en promenad och då kommer nästa glädje. På ängen bredvid oss går ett rådjur med sin kid och på nästa fält står också ett rådjur och på vägen hem såg vi ett till. Det kan ju vara nån av de vi såg när vi gick iväg, men ändå, det är så underbart att få se dem så nära. 

Vi har ju eldningsförbjud och även förbjud på vattning här på ön och gissa om det är torrt här. Vi har ju egen brunn för vattning ute så vi kan ju vattna vid behov och det känns bra. Nu försöker vi hålla ner vattningen ändå för att hjälpa till. 

Men när jag nu ikväll gick runt och vattnade med kannan tog jag lite foton på några blommor hemma vid mig, håll till godo. 

Den här sista lilla pelargonen köpt jag som en liten stickling förra sommaren. Det är en hängpelargon och den doftar så speciellt. Hela sommaren har den fått stå på vår bänk på baksidan och den har sett så tråkig ut bara. Nu helt plötsligt har den blivit så grön och fin och den första lilla blomman har kommit. Hoppas det blir några flera blommor på den innan hösten kommer ordentligt. 

I övrigt har Stempen nu fått sin tid till MR, så nu vet vi ungefär när vi får nästa besked. Vi pratade mycket om det i kväll, om hur vi känner och om oro och sånt där man fundera över. Det är så skönt med honom för han är så lugn och trygg i allt det här trots allt. I kväll börjar han sin pina igen med cellgifter. Det är verkligen 5 dagars kamp att få ner alla tabletterna hela. Att det är tablettdagar betyder att jag får kvällsfika själv så det är väl dags för det nu då. 

Trevlig kväll

Ännu en fin dag på ön

I går lagade jag en altarduk, ja det är faktiskt sant. Nu låter det ju större än vad det var men ska sanningen fram så var det lite knepigt. En virkad kant runt om hade gått sönder, antagligen hade det runnit stearin och bränt hål, så det var lite lätt bökigt att fixa det. Vi hade inte rätt garn och inte rätt virknål och att ta upp mitt i ett hål utan att det rimplar vidare, det var knepigt värre. Jag fick till slut sy fast maskorna så jag skulle kunna börja virka ihop allt igen. Resultatet, hyfsat ok. Men det är inget hål längre i alla fall.
Vi gick även en strandpromenad igår kvälls och tänk det var massor med folk som badade ännu. Då var jag lite lätt besviken över att vi inte fått med badkläderna men i efterhand är jag nog ganska glad ändå att jag inte badade. Rosslar nämligen ännu lite efter förkylningen och min muskelvärk i kroppen vill inte heller ge med sig.
Jag försökte även anmäla mig till en stickkurs i september men den var redan fullbokad tyvärr. Så är det när man är sent ute såklart, men det kommer väl fler kurser framöver och då får jag väl vara lite snabbare på anmälningen.

I går började jag på en ny vante och när jag skulle gå och lägga mig fick jag se att jag vänt på färgerna, typiskt. Du rimplar väl inte upp allt nu sa Stempen förskräckt. Nej, jag tänker inte rimpla det får vara så här och jag tror nog det kan bli fint det också även om baggarna blir röda och inte mörka som det är i mönstret. 

Idag är det lika härligt väder ute och man bör väl göra nått klokt. Hundarna bör klippas lite både klor och  päls och det brukar vara lättare när det är fint väder så man kan se bättre. Är en liten kamp varje helg det där med kloklipp. Bella är totalt hopplös och slår med en tass hela tiden så jag är så rädd att klippa för mycket, men eftersom hon är så besvärlig klipper jag oftare och lite i stället. Det  är ett säkerhetstänk i det.

Trevlig söndag