tisdagen den 29:e november 2011

Man ska inte hasta inte





Nej, det gäller att sitta och vänta ut bara, har man tur lämnar hon ju lite i skålen. Så kan man liksom inte våga sig för nära heller för hon kan ju boxas och tänk om man får ett tjuvnyp. Nej, man är väl katt och då kan man vänta på sitt byte eller nått annat som är gott.





Fick lite rester kvar efter pippisockorna så jag gjorde ett par små barnsockar till. Stickade i baby ull även dessa alltså och på nr 3.






Nu ska jag ut på promenad, det är lite blåsigt och kallt, så det blir på med ordentligt med kläder. Reflexvästen är alltid på och Ines får på sitt blinkhalsband också. Det kan behövas nu när det är så mörkt.



Ha en fin kväll

9 kommentarer:

Bland nystan o papper sa...

Ja de små godingarna, matkonkurrens fanns det i det här hushållet också :)
Frågar helt fräckt efter din adress, vem vet det kanske dyker upp nå´t på posten ;) Du får gärna skicka den till sticka snabelA glocalnet . net

Mia stickar sa...

Vilka söta sockar! Här regnar just nu den lilla snö vi hade bort!

Hamrånge slöjdare sa...

Söta, både katter och sockar!
Här har varit blåsigt och lite regn i dag.

4U2 sa...

Riktigt fina, tänk att det finns människor som har så små fosingar! :)

Maritas Maskor sa...

Vilka gulliga kissar! Tänk att det alltid är en som är glupskare än den andra...
Vad bra att garnet räckte till ett helt par sockar till! De är jättesöta och kommer säkert väl till användning.
Bra att ni ser till att synas ordentligt i mörkret, du och Ines, för det kan väl knappt bli svartare än vad det är nu...

Snäckskalsdalen. sa...

Vilka otroligt söta katter! Och sockorna också. Och här blåser det som bara den. Igen. Nattkram Agneta

Cecilia sa...

Ibland skulle man vilja veta vad djuren tänker. Kanske precis så, som du skriver.

Så rara sockor! Käckt med resåren precis efter foten så ökar chansen att sockan sitter där den ska!

Det är bra att ni gör er synliga! Jag blir så trött på storstadsfolk som tror att de syns i sina svarta kläder bara för att det finns gatubelysning...

Pärlmudden sa...

Tack för omtanken! Jag lovar att följa dina råd och hoppas på bättring. :)
Kram i höstrusket

Hedvig sa...

Ha ha, gillade kattbilden med den lilla berättelsen till! :)