Många olika känslor

Katter, det är härliga djur. De är bra jägare och hjälper till att ha mössfritt i huset, de äter rester och är knävärmare i kalla tider. Klart de är bra på många andra sätt också, men det finns tillfällen jag skulle kunna vara utan.
Som vanligt kom jag i säng sent runt midnatt och när man sover som bäst kl 03:10 är det slagsmål utanför vår dörr. Det var ett J----a liv rent ut sagt, for upp ur sängen och försökta titta ut om man kan se nått. När jag öppnade dörren kom en väldigt strykrädd Müsli in, men vem slogs han med? Gullan låg inne, så det kan vara Venus, men jag tippar att det är den där strykarkatten som går runt här på gårdarna och som vi kallar "PissNisse" för han skvätter så överallt. Efter ett tag sov jag gott igen och då skrapas det på sovrumsdörren, Müsli ska ut, det är bara att trava upp o öppna dörren. Tar nog bara 30 minuter så skrapar Gullan på dörren o ska ut, då passar Müsli på att gå in och vill ju såklart ha mat. Nej, nån ordning får det va så jag går o lägger mig och har då en elefant utanför dörren, Müsli protesterar genom att springa fram o tillbaka, hoppa o stuttsa och låta länge, länge. Äntligen tyst o jag sover så gott, då börjar det regna, eller rättare sagt det vräker ner. Vi sover med dörren öppen ut mot uterummet och det är plasttak där så det smattrar ordentligt. Så så gick det med min sovmorgon, eller långa sovnatt eller vad man ska kalla det. Är det inte katter så är det väder som stör.
Men så kommer man upp och ser dessa små myskissar njuta av att ha fått in soffskinnet igen. (Patrik är allergisk mot katter så skinnen har varit bortplockade under sommaren)





De ligger verkligen o myser och när jag ska fota sträcker Venus sig fram o börjar slicka Gullan på örat. De är ju en liten familj i familjen, som en liten mamma sköter hon om sin lilla unge. (hon är inte Gullans mamma) Då är natten glömd och jag känner bara sådan kärlek till dem.
Katter det är mys det.