Så har man då knegat på en hel vecka med bokslut och en massa stress. Man har äntligen nått den där efterlängtade fredagen och vet att man har ledigt en hel helg. Klart som korvspad att jag blev sen från jobbet idag också, chefen ska nämligen ut och resa till varmare breddgrader och då är det ju vissa frågor som ska klargöras innan. Nåväl, väl hemkommen högg jag tag i snabeldraken och drog runt med den och sen måste det golvmoppas en del också. Men sen var det äntligen dags för lite mys.
Ganska mysigt faktiskt att stå där i köket och fixa till maten tillsammans, prata lite om dagen och helgen, ja om en hel del annat också. Till förätt skulle det bli avokado med ishavsröra. Jag såg ju hur Stempen kämpade för att få upp den där avokadon, men att den skulle vara så stenhård i mitten och bara mjuk längst ut mot skalet trodde jag ju inte.
Jaha, där sitter vi och har ljusen tända, vinet upphällt och ska inta vår stenhårda avokado. Tänk dig bilden nu.... jag plockar upp avokadon och äter den med fingrarna, ishavsröran rinner in i handen och jag säger, så romantiskt det här blev och just då: BÖRJAR BRANDALARMET TJUTA....ser du bilden?
Jag kan väl bara säga att resten av middagen gick lugnt och maten var jättegod. Brandalarmet var det heller ingen fara med, hade väl osat lite från ugnen när jag penslade potatisen, inget jag ens märkte av men det gjorde ju brandlarmet, vilket man kanske ska vara glad för om det nu skulle gälla liv eller död.
Annars är det en väldigt bra dag i dag. Det är ju första dagen på resten av mitt liv och inte nog med det, jag har fått ännu en award.

Tack snälla söta, goa, underbara
Cecilia. Jag har inte ord för vad jag känner inför dina ord om mig på din blogg. Nej, det blir bara tårfyllt och det är inte av sorg utan av glädje. Tack, tack min vän.
Med awarden följer att jag ska välja ut 5 bloggar och meddela dess innehavare. Jag ska även tacka den som jag fick den av.
Jag fuskade ju förra gången jag fick den så den här gången ska jag sköta mig, här är mitt val denna gång:
Annelis hantverk: För att hon gör underbart fina saker, och kanske för att du ska förstå att jag inte är sur på dig. Kram. :) (hon vet vad jag menar)
Huset på Kulla: en ny bekantskap för mig som jag hoppas ska bli väldigt långvarig.
Mia sticka: En självklarhet bara, du som varit med mig ändå från början utan bryta ihop och sluta läsa. Strongt gjort och jag är så glad att ha dig kvar.
Ruta: Som vågade ta steget och ta tjänstledigt ett år och förverkliga sina drömmar, bröt handleden i höstas men är nu tillbaka i stickträsket igen.
Hoppsan, det var redan 5 stycken. Jag har inte glömt nån, jag lovar på heder och allt vad man kan lova. Jag bryter nu det här och ger alla andra av mina läsare den också. Kram till er alla.
Ha nu en trevlig kväll