Huvudvärken har äntligen släppt och magkramperna börjar också ge med sig. Skönt, då är jag på bättringsvägen. När man är frisk kan man ju längta efter att få vara sjuk och hemma en dag, men när man väl är sjuk längtar man bara efter att bli frisk, konstigt, man är tydligen aldrig nöjd.
Nu snöar det ordentligt här, vi har nog fått de där magiska 14 cm redan. Med magiska menar jag plogning, för de ska inte ploga om det inte snöat minst 14 cm. Det har betytt att vi bara fått plogat här en gång detta år. Fattar inte hur de tänker, för när det börjar töa kommer vi att få ett elände att ta oss ut härifrån. Men det får bli en senare fråga antar jag. Nu är jag mest spänd om gubben lyckas hinna med sista planet hem i kväll. Hans plan från Frankfurt är redan försenat och det var redan kort om tid mellan planen innan så det bådar inte gott. Sen vet jag ju inte om han kan komma ner med bilen hit heller om han nu hinner. Återstår att se senare.

I morgon får vi besök av Emmy, Patrik & lilla Charlie. De ska vara "hemma" över helgen. Ska bli så mysigt att få hem dem hit. Hoppas de slipper gunga på båten alldeles för mycket nu bara. Emmy klarar det nog, men jag vet ju inte hur det är med killarna.

Jag har gjort klart koftan till Charlie. Det är ju så svårt att fota och få fina färger när det blixtrar. Försökte fota utan blixt men då blev det lite suddigt i stället, men färgen blir lite mer rätt så jag använder den bilden ändå.
Stickad av Drops Baby Merino på stickor nr 3. Det gick åt lite mer än 2 nystan, så kanske det kan bli en liten mössa också.
Killen växer ju så det måste ju finnas lite att växa i också. Nu är han 66 cm lång och väger 6,3 kg. Ja det går verkligen undan.
Trevlig kväll.